Spanien har SÅKLART en magisk trupp och centrallinje. De Gea - Inigo Martinez (vilken mittback det kan bli), Bartra - Isco, Thiago, Camacho eller Illaramendi - kvalets målkung Rodrigo. Talar sitt tydliga språk, centrallinjen är klass.
Tidigare supertalangen Muniesa, som satt på bänken i Champions League-finalen 2009 och varit lagkapten för Barcelona B och i ungdomslandslagen, har stagnerat helt och går med största sannolikhet till Sociedad efter att ha släppts gratis av Barcelona. Ruckar inte på Bartra och (min favorit) Inigo Martinez. Backlinjen fulländas med Carjaval (grym i Leverkusen i år, vilket Reals omedelbara återköp vittnar om) och Montoya som ytterbackar,
även om Sevillas Moreno är med och slåss. Framför de är det ännu mer imponerande och namnen talar sitt tydliga språk. Spaniens mittfält (om vi räknar dit yttrar som Muniain, Tello och Koke och Canales som någon form av lyxjoker på bänken) saknar motstycke i turneringen. Bakom Rodrigo finns Real Madrids måltjuv Morata som kommer att göra mål vid något av sina många inhopp.
Holland är min dark horse till att ta hem turneringen. De har många spelare med en bra säsong i ryggen och alla är inkörda i spelmodellen som landslaget använder sig av eftersom nästan alla holländska klubbar som spelarna kommer ifrån använder sig av markeringsinriktat försvarsspel och höga individuella krav i såväl offensiven som defensiven. Holland är helt enkelt närmast Spanien, även om de regerande mästarna måste ses som favoriter. Mitffältet är även deras absoluta styrka. Att Leroy Fer troligtvis blir förpassad till sidan säger det mesta. Addera Vitesses fina playmaker Marco van Ginkel och det finns belägg för att jag ens nämner holländarnas mittfält i samma inlägg som Spaniens.
Holländska burväktaren Zoet säger mig inget, men övriga lagdelar med tillhörande spelare får mig att DREGGLA! Speciellt backlinjen är hyperintressant där kaptensämnet De Vrij och Martins Indi kompletterar varandra bra på pappret flankeras av bolltrygga och offensiva Ajax-duon Van Rhijn/Blind. Mittfältstriangeln (Maher som spets) ger jag min högra hand för.
En potentiell elva (där Fer kan ersätta Clasie) ser ut såhär: Zoet - Van Rhijn, De Vrij, Martins Indi, Blind - Strootman, Clasie, Maher - Wijnaldum, de Jong, John. Där ser jag egentligen bara en tydlig svaghet och det är på den centrala anfallspositionen. Luuk de Jongs profil gillas av mig men han hade en tung debutsäsong i Mönchengladbach. Bakom honom finns förvisso extremfart och bländande skotteknik i form av PSV:s Depay, men han känns för tunn. Zefuik är det andra alternativet, men han har inget bra målfacit och är orörlig.
De Jong är det självklara förstavalet och han kommer att få många chanser. Svårt att komma längre än så på förhand och vi går vidare mot Tyskland.
En riktigt bra målvakt i Bernd Leno och kanske räddar det deras svaga (?) defensiv där framför allt mittlåset är oprövat. Svårbedömt. Can är en kvalitetsspelare men lär agera yttberback, dels för att stärka upp backlinjen som är tydligt luddig (oj) och dels för att göra det mesta av mittfältet där det är konkurrens. Lewis Holtby missar premiären men med honom och hans mittfältskollegor har Tyskland något att luta sig mot. Hermann (vindsnabb, målfarlig), Moritz (en riktig joker), Rode (wow), Rudy (tänk Lorik Cana) ... Ja, det finns individuell spets och kollektiv balans i laget. Framåt är det kanske lite för jämt skägg, kanske fel uttryckt U21-sammanhang, för att det ska vara intressant. Volland producerade för visso lite under hösten och bör vara förstaval, men det är för lite konkurrens och klass sett till den senaste perioden för att det ska ses som annat än en svag lagdel.
Vi flyttar raskt över till Italien, eftersom vi ändå är inne på anfall. Även om det såklart finns en risk för att det blir osämja i truppen eller (mer troligt) att det är så jämt om platserna att spelarna inte blir ihopkörda så räknar jag med att Italiens anfall, som år turneringens bästa, är det som kan få de att utmana Spanien och Holland. Immobile, Insigne, Destro, Borini, Paloschi ... huvudvärk.
Känslan är att det blir, sett till kollegorna, unike Immobile ihop med (gamle Pescara-parhästen) Insigne och jättespännande Paloschi från start, med måltjuven Destro och smarte Borini som inhoppare. Glöm inte att den italienska anfallsporrfilmen regisseras av spelgeniet Verratti ...
Men, här tar det roliga slut enligt mig. Egentligen så är det väl förbjudet att skriva såhär, men det som gör att jag håller Holland framför Italien på förhand är att defensiven (såväl backlinje som målvakt) är svårbedömd. Fast italienarna kanske löser det genom att flytta ner Marrone -- som jag gillar så mycket -- och placerar honom i en trebackslinje. Fungerat otroligt bra i Juventus och i det italienska a-landslaget. Med tydlighet (disposition efter styrkan i laget) så kan det lätt bli ordning på den italienska defensiven, trots att den namn för namn är deras främsta svaghet på förhand. Det kvarstår dock som jag nämnde inledningsvis, med den offensiven kan Italien utmana dem flesta andra lag, men sammantaget är de långt ifrån Spanien och Holland. Åtminstone på förhand.
England har sin största svaghet i Stuart Pearce men är så pass grundstarkt att de kommer fixa gruppen ändå? Rutin och dynamik har de gott om centralt på mittfältet (Henderson, Shelvey). Speed på kanterna, även om Sterling missar turneringen. Eller vad sägs om Clyne, Shaw, Rose, Zaha och Ince? Med det fysiska innermittfältet och den speeden på kanterna så kanske Pearces spela-över-mittfältet-fotboll blir till en styrka istället ... Skämt å sido, men addera en bra målvakt och detta England blir obehagligt att möta.
Zaha, Ince och Rose missar dock premiären och efter det blir det till att man får ord ing på grejerna och att det är laget snarare än jaget från start. Inför Sunderland-flytten lovordade Wickham är den enda riktiga anfallaren i truppen och jag har inte imponerats av honom de få gånger jag tittat. Nej, ska det bära frukt så blir det till att huvudena är påskruvade och att det är ett engelskt LAG vi får se. Det kommer göra ont att möta innermittfältet och det gäller att kaptenen Henderson får med sig övriga. Spelidén lämnar jag inte mycket till övers för. Ska England ta sig till final är det upp till spelarna.
Lämnar Norge (som har en hel del erfarenhet och inkörda spelare från den inhemska serien), Ryssland (Kannunikov kommer att göra ett par mål, har tyvärr Spanien i första matchen och där måste allt som kan gå fel gå fel för regerande mästarna om den ryska drömmen ska leva) och värdlandet Israel (som jag får för mig att Sverige hade rejäla problem med när de möttes, men det kanske inte säger så mycket) där hän pga dålig scouting, men är spänd på de också. Här finns guld att vaska! Särskilt Norge har en del spännande offensiva pjäser. Och så Nordveit på det.
SAMMANFATTNING: Spanien MÅSTE ses som favorit i år igen. Holland har många med bra säsong i ryggen och kan explodera med sina många matchvinnartyper. Min dark horse. England och Tyskland är vingklippta i premiären och har inte råd att laborera i så vitala områden som centralt i backlinjen, trots att det är där de har sina frågetecken. Får Italien ordning på försvarsspelet, vilket de mycket väl kan få med utmärkte Marrone som mittback, så blir de livsfarliga. Eller ska vi damma av "anfall är bästa försvar" och ge fan i att vara så veliga? Oavsett vad, i dag brakar det igång. Israelisk råttstream eller om (HOPPAS) Eurosport kliver in, vilket de lär göra efter gruppspelet, ska inte spela någon roll: det här vill ni inte missa. Jag kommer att FÖRSÖKA se ALLT och även komma med några scoutrapporter efteråt. Några intressanta (finns måååånga fler) spelare att lära känna:
- Leroy Fer: Kraftfull, spelskicklig innermittfältare som var ett dåligt knä ifrån Everton i januari. Allt-i-ett. En Yaya Touré LIGHT, om ni ursäktar.
- Inigo Martinez: Stor del i att Sociedad tog sig till Champions League. Följs av Barcelona. Nästa stora mittback?
- Sebastian Rode: Innermittfältaren har en supersäsong bakom sig i överraskningen Frankfurt. Klar för Bayern.
- Luke Shaw: Fantastisk vänsterback född 1995. Ordinarie i Southampton. Se upp, Leighton Baines.
- Adam Maher: estetisk och dödlig nummer tio. Blir inte kvar länge till i AZ. Om Ajax lyckas SNO åt sig honom som Erikssens ersättare; årets klipp.
- Ciro Immobile: Målmaskin. En vithaj jag skrivit scoutrapport om här tidigare.
- Stefan De Vrij: komplett mittback med ledaregenskaper som redan testats i a-landslaget.
PS: Ber om ursäkt om inlägget är lite hafsigt, men det är en massa tweets från i morse som jag klippt och klistrat med under den en-och-en-halv långa rasten på jobbet.
